Hon går här, lilla Freja, nöjd med sig själv, glad och vänlig. Det är som om hon levde i sin egen lyckobubbla inför valpningen. Nu är jag ju givetvis inte helt säker om hon är dräktig eller inte men allt tyder på det. Denna frid hon visar, hunger, har redan fått öka på portionerna lite.

Även jag förbereder mig. Har kommit in på en uppfödarutbildning och läst litteraturen. Jag ser fram emot valpningen med skräckblandad förtjusning. Mycket kan gå fel men oftast klarar ju tiken det bra. Och det är ju trots allt inte Frejas första kull och hon är i bra ålder, fem år.